Dags att köpa Piano? Köpguide

Insound hjälper dig välja rätt digital piano för dig!

Att köpa ett piano eller ett el-klaviatur är inte alltid helt enkelt. Det finns en mängd övervägningar som bör göras. Allt ifrån om pianot är till för någon som precis håller på att lära sig spela pianot, till vart i hemmet det ska stå, vilken klang man är ute efter samt om den skall gå att koppla till datorn.

köpguide digitalpiano köpa piano

Olika typer av pianon & användningsområden

Digitalpianon kan grovt delas in i tre kategorier: hempiano, stagepiano och mjukvarupiano. Hempianon är avsedda för hemmiljö eller offentliga lokaler och har möbeldesign samt inbyggda högtalare och hörlursuttag. De kan likna enkla keyboards med benställning, klassiska upright-pianon eller små flyglar. I princip har de tagit den förr så vanliga hemorgelns plats.

Stagepianon är lättare att transportera och lämpar sig bäst för studio eller scenbruk. De saknar ofta högtalare men har fler funktioner för att kontrollera andra instrument. När det gäller mjukvarupianon, se den separata sidorutan. Vi fokuserar här på hempianon men gränserna mellan olika kategorier är flytande.

 

Klangen – vilket ljud är du ute efter?

polyfoni-keyboardAtt sitta och spela vid ett digitalpiano, där ljudet kommer från lurar eller högtalare, är inte riktigt jämförbart med en akustisk flygel eller ett piano i gott skick. Originalet har bättre närvaro, spelkänsla och klang, men likväl kan man behöva en digital version.

Samplingstekniken dominerar fortfarande, men alternativa metoder kommer allt mer. Roland har exempelvis sin Super natural-teknik som via komplexa algoritmer i realtid räknar ut och alstrar klangen och andra större märken har liknande tekniker. Billigare modeller har färre antal samplade toner och dynamiska nivåer, och måste med olika filter och överlappningstrick ”fylla ut” allt det som saknas, vilket går ut över helhetsintrycket. Ett bra sätt att testa detta är att spela alla toner, en efter en, och höra om det uppstår plötsliga klangskillnader mellan dem.

Detsamma gäller olika anslag. Helst ska allt sitta ihop utan hörbara skarvar. När man håller nere en tangent bör tonen också ligga kvar i minst 15-20 sekunder i basregistret. Dessutom är det bra om tonen ”lever” hela vägen utan artificiella loopar (samma fraktion av ljudet som upprepas) i utklingningen. Klangen ska helst också bli större och luftigare när sustainpedalen trycks ner. Denna damper/sustain-resonans börjar bli standard även i lägre prisklasser (från cirka 6 000 kronor) och gör stor skillnad, särskilt vid lugnare solospel. Ta ett ackord strax ovanför mitten och jämför med pedalen nere och uppe. Ljudet ska då inte låta likadant.

 

Anslag och omfång

anslag-piano-köpa-keyboardKlaviaturen är också kritisk. Stagepianon och allroundkeyboard kan tillåta sig kompromisser, men ett hempiano bör ha cirka 88 tangenter (sju oktaver) som är anslagskänsliga och ”vägda”. Vägda? Ja, enklare modeller har små vikter i tangenterna medan de dyrare har en mekanism inne i klaviaturen som efterliknar känslan hos den akustiska förlagan.

Olika tillverkare har olika patent, men Casio är duktiga på att göra bra klaviaturer till låga priser. Det viktiga är att anslaget inte är för lätt och sladdrigt, men inte heller alltför tungt. Oftast går det att kompensera något genom att ställa in hur själva ljudet dynamiskt responderar på anslaget.

Det är faktiskt en smaksak vilken klaviatur man gillar bäst och det är viktigt att prova sig fram. Att köpa hempiano på distans är riskabelt om man inte provspelat modellen i fråga, och det är inte alls säkert att en mer påkostad klaviatur känns bättre. Termen graded/progressive/scaled hammer action innebär att klaviaturen blir successivt mer lättspelad högre upp i registret, men funktionen är överskattad.

Polyfoni

Med polyfoni menas hur många toner (”röster”) som kan spelas samtidigt. Med sustainpedalen nertryckt springer antalet snabbt iväg och ibland förbrukas också röster till små extraljud vid anslag och uppsläpp. För normalt solospel räcker 64 rösters polyfoni bra men vill man låta en inbyggd ackompanjemangsfunktion eller extern dator spela på digitalpianots övriga ljud för att bilda en digital orkester så är 128 eller fler röster att rekommendera.

Fler ljud och komp

Nästan alla hempianon erbjuder mer än bara pianoklanger; några elpianon, ett par orglar och stråkljud brukar höra till. Ljuden kan ofta kombineras bredvid eller ovanpå varandra (split/dual/layer) eller användas i mer eller mindre avancerade, datoriserade komp där man väljer genre och sedan kan låta som ett helt band med trummor och allt. Midi (musical instrument digital interface) är standard på alla moderna hempianon, och gör det möjligt att koppla till andra digitala instrument och datorer, men utrymmet i den här artikeln tillåter inte att vi går in på dessa extrafinesser – vi fortsätter att fokusera på själva pianobiten.

Högtalare

högtalare-digitalpianoStage- och mjukvarupianon är beroende av externa monitorer, medan hempianon förväntas låta bra med de inbyggda. Det är ofta en svag länk i ljudkedjan, särskilt på mindre modeller. Grundljudets karaktär samverkar med resonanser i själva ”chassit” och högtalarsystemet på ett komplext sätt, men ju fler och större element desto bättre blir det, i allmänhet. Man får lyssna sig fram. I hörlurar är skillnaderna mellan olika modeller mindre och kan man leda ut ljudet till en bra ljudanläggning går det att köpa en billigare modell med simplare monitorsystem, men se då till att det finns ljudutgångar. Generellt bör hempianots storlek anpassas efter den lokal det ska stå i.

Nyttiga finesser och kontroller

Inbyggd, digital efterklang (reverb) och andra effekter förhöjer upplevelsen och flotta modeller kan ha avancerade psykoakustiska system. Ofta går det att lagra det man spelar i en sequencer, ibland med flera olika spår och metronom – bra till att spara idéer eller öva. Till det kan också ljudingångar (aux in) vara praktiskt. Har pianot avancerade funktioner är det en god idé att bekanta sig med knappar, rattar, eventuell display och andra kontroller före köp.

Pedaler och tillbehör

På de större möbelmodellerna sitter vanligen tre pedaler (soft, sostenuto och sustain), medan de billigare har en lös sustainpedal, ibland med möjlighet att koppla in fler. På dyrare hempianon kan man kräva ovan nämnda damper-resonans och också att pedalen känner av hur långt den är nedtryckt, för att göra klangvariationen ännu större (continous/half-pedalling). En skön pall gör susen (ingår ibland) och saknar hempianot ben måste man köpa ett lagom högt och stabilt stativ. Krysstativ är billiga och transportabla men inte så snygga och krysset är i vägen för knäna. Då är stativ med ”bordsben” bättre.

Tillverkare och priser

Det finns över 100 tillverkare av digitalpianon. Störst är Roland och Yamaha med Kawai, Casio, Korg och andra märken (till exempel Kurzweil) strax efter. Roland har generellt en basigare ljudkaraktär medan Yamaha är mer ”middigt”. Casio och Korg fokuserar på instegsmodeller men har prisvärda klaviaturer och gott om finesser. Priserna på hempianon ligger på ett par tusenlappar upp till sexsiffriga belopp. Vad som är bäst är som sagt en smaksak och beror på vilken sorts musik man spelar och var pianot ska stå – och på plånboken.